Förankra

Flytbryggor måste förankras ordentligt både i sidled och i avstånd från land. Det är svårare om det är stora variationer i vattenståndet. Men bryggan ska inte kunna röra sig för mycket eftersom det påverkar landgångens läge. Bryggan får heller inte ligga så nära land att flytkropparna slår i botten och skadas. Samtidigt gäller det att inte ha onödigt lång och tung landgång som tynger ner flytbryggans ände.

Flytbryggan förankras bäst med två kättingar i kryss mot var sin fästpunkt i land samt motsvarande kryss utåt sjön. Kätting har fördelen att av sin tyngd skapa dämpande rörelser hos bryggan. Kättingarna mot land bör vara korta för att undvika att bryggan rör sig i sidled. Utåt lägger man kätting som är 3 gånger så lång som djupet där ankaret ska ligga. Man kan givetvis använda band eller rep istället. Men då missar man den fjädrande konstruktionen med kätting som normalt spänner upp bryggan i rätt läge.

Är det en längre brygga monteras förankringar på fler ställen längs bryggan.

Val av ankare beror på bryggans storlek och hur stora båtar som ska ligga där, samt hur utsatt läge bryggan har. Val  av kätting är också beroende av anläggningens tyngd, men även med tanke på avrostning.

I skyddade lägen, där det är mjukbotten kan en flytbrygga pålas fast med rör i botten och öglor i bryggan som gör att den hålls på plats men kan följa med vattenståndets ändringar.

Betongankare

Här berättar vi om Djursöbryggan. En liten presentation här.

Bojfast

Här berättar vi om Djursöbryggan. En liten presentation här.

P-ring

Bred ring av stål för förankring av lättare flytbrygga eller boj. Tung och försedd med fenor, sjunker den ner i en mjukbotten och ger stadig förankring. Finns i olika storlekar; 25, 40 eller 75 kg.

Kätting

Kätting är bra för förankring av flytbryggor och bojar. Tyngden gör att det blir fjädrande rörelser som dämpar ryck som kan skada bryggan. Nackdelen är att den rostar och måste bytas när den blir för klen. Dimensionen avgörs även av bryggans flytkraft.

Normalt använder man långlänkad varmgalvaniserad kätting med 14, 16 eller 20 mm gods i länkarna.

Schackel

Kättingen monteras på ankare och brygga med varmgalvaniserade schackel. Antingen raka handelsschackel eller lite mer rymliga lyrschackel. Dimensionen på schacklets bult skall vara en storlek större än kättingens. Så till t.ex. 16 mm kätting blir det 19 mm schackel (3/4″).

Bryggfjäder

En kättingfjäder dämpar ryck i bryggans förtöjning orsakade av vågor. Det är främst viktigt för de kortare kättingarna mot land där de skonar fästena i bryggan. Ju tyngre brygga, desto viktigare är det med fjädrar. För hela betongpontoner är det nödvändigt. Kätting fjädrarna är målade och finns i tre storlekar; 1,5 ton räcker bra till trä-betong bryggor, 2,5 ton till helbetongpontoner och 5 ton till vågbrytare och mer utsatta lägen.

Bergdubb

Bergdubb, smidda och inte svetsade (som har sämre styrka) används ofta för utformning av landfäste när det finns berg att borra i. Bergdubben föankrar stockar och reglar. 3 hål för 10 mm franskskruv. Varmgalvaniserade. Finns i 18 och 25 mm diameter för 22 respektive 28 mm. När hålet är borrat monterad dubben med den kil.

25 mm       52 cm lång       pris xxx:-

yy mm       yy cm lång       pris xxx:-

Gängstång

Här berättar vi om Djursöbryggan. En liten presentation här.

Järnrör

Här berättar vi om Djursöbryggan. En liten presentation här.

Kasettöglor

Här berättar vi om Djursöbryggan. En liten presentation här.

Sand- och lerborr

Här berättar vi om Djursöbryggan. En liten presentation här.

Rörtving

Här berättar vi om Djursöbryggan. En liten presentation här.

Ankringsögla kätting

Här berättar vi om Djursöbryggan. En liten presentation här.

Ankringsögla för rör

Här berättar vi om Djursöbryggan. En liten presentation här.

Rörhuv

Här berättar vi om Djursöbryggan. En liten presentation här.

Ankrings öglemutter

Här berättar vi om Djursöbryggan. En liten presentation här.

Här berättar vi om Djursöbryggan. En liten presentation här.

Här berättar vi om Djursöbryggan. En liten presentation här.