Fasta bryggor
Fasta bryggor är byggda på stabila fundament. Beroende på djupförhållanden och bottenmaterial väljer man olika lösningar. Exponeringen mot öppet vatten är också en viktig faktor. Fasta bryggor har också fördelen att de kan byggas i friare form, bredare och i olika vinklar.
Är det en hårdbotten där bryggan ska stå är det lämpligt antingen med traditionella timrade stenkistor eller betongringar som står på botten. Sådana lösningar blir snabbt större och dyrare när vattendjupet överskrider 2-3 m. För att få en stabil brygga väljer man ofta en större yta på fundamentens botten. Större fundament ger även ett skydd mot svall och vågor.
Är det en mjukare botten, t.ex. lera, kan en pålad brygga byggas. Det måste dock vara tillräckligt fast lera och tillräckligt tjockt lager för att pålarna ska stå stadigt. Pålning kan ske med trä eller rör. Pålning är inte lämpligt vid större vatendjup eftersom bryggan då kan gunga. När pålarna är på plats monteras bryggdäcket på dessa. Pålade bryggor ger inget skydd mot svall och vågor.
Eftersom bottenförhållandena kan variera i strandkanten är ett mellanting är att bygga fasta fundament som står på en större bädd och dessutom pålas till fast botten.
Många gånger är det bra med en kombinerad lösning med en fast brygga närmast stranden och sedan en flytbrygga utanför om vattendjupet snabbt ökar.
Brygga på stenkistor
Den klassiska vackra skärgårdsbryggan. Byggd på timrade stenkistor med stadiga hörnpelare. De svagt koniska kistorna byggs efter bottenprofilen på land, sjösätts på plats och fylls med sten. Varje stenkista får därmed dels en relativt stor bottenyta och dels blir de inte så tunga, vilket minska risken för sättningsskador. Stenkistor ger också bra skydd mot vågor. Bryggorna kan utformas på många olika vis med olika stor stenkistor. Sist monteras ett trädäck överst med pollare.
Pålad brygga
Om platsen för bryggan är relativt grund och det finns ett tjockt lerlager i botten, så kan pålad brygga passa. Grova träpålar slås ner parvis till fastare botten och förbinds med fastbultade tvärreglar. Man bör kunna slå ner pålen minst 2 m i leran för att stå stadigt. Likaså ger grova stolpar bättre grepp i leran. På dessa par av stolpar läggs sedan längsgående reglar och bryggdäcket. En pålad brygga ger dock inte något skydd mot vågor.
Ny brygga under båthus
Gamla båthus får med åren ofta problem med dåliga fundament. Med hjälp av nya stenkistor, som ju flyter innan de fylls med sten, kan man rädda husen och samtidigt skapa nya bryggor.
Betongplintar
Fundament av betong görs oftas med färdiga stora betongrör som gjutform. Formarna gjuts med betong ända upp till toppen. Det blir tunga fundament och slitstarka mot isen. För att det skall vara stabilt måste botten där vara hård så att inte plintarna börjar luta. Är det berg kan plinten förankras med inborrade järn. Det är dock en konstruktion som är svår att justera i eftersom varje plint är så tung. De enskilda plintarna utgör inte något bra skydd mot vågor. Men placering av flera kan skapa en vägg.
Kajelement
Ska en brygga byggas utmed en strand kan fundament ute i sjön antingen göras av kraftiga pålar som slås ner på rad, om det finns bra bottensediment. Annars går det också att montera lastkajelement på rad och gjuta en krönbalk får att hålla ihop kajen. Om man schaktar ur till större djup är det viktigt att ta hänsyn till risken för skjuvningsskador.
Rörbrygga
Även en flytbrygga kan vara en fast brygga. Principen är densamma som för en pålad brygga. Men här låser man fast en flytbrygga med ankringsbyglar vid långa järnrör som skruvas (med lerborr) eller slås ner till så fast botten som möjligt. En fördel med konstruktionen är att den kan byggas manuellt på plats. Järnrören går också att förlänga om det skulle behövas. En stor fördel är att bryggan kan följa med vid större förändringar i vattensåndet. Järnrören har dock kortare livslängd än grova trästolpar