Flytbryggor

Flytande bryggor är ofta bra lösningar. Viktigast är att de anpassar sig till vattenståndet. De passar även bra där det är för djupt att bygga en fast brygga. Bottenförhållandena spelar mindre roll. Däremot är de känsligare för exponering mot svall och vågor. Bryggornas flytkroppar är känsliga för nötning och ska inte nudda botten. Förankring av bryggorna är ett speciellt problem liksom behovet av rörlig landgång.

Beroende på hur bryggan ska användas finns i princip tre olika val. Alla bygger dock på frigolitfyllda flytkroppar av olika utformning.

Lättaste bryggorna har flytkroppar av frigolitfyllda plastbehållare. Antalet flytkroppar och storleken på dom avgör flythöjden för t.ex. badbrygga eller båtbrygga. Eftersom flytkropparna är relativt små måste även bryggdäcket vara ganska lätt. Dessa relativt lätta bryggor passar därmed inte till mer utsatta lägen. Bryggorna käns också lite mer rörliga om de blir för smala.

En medeltung flytbrygga byggs på stora flytkroppar i standardiserade mått, av armerad betong. Blockan är tunnväggiga, ungefär som uppochnervända skokartonger, med ingjutna fästjärn. De tillåter en tyngre och därmed kraftigare överbyggnad av trä. Dessa så kallade trä-betong bryggor är bra för båtar. De passar också bra att montera y-bommar på. Betongflytkropparna tål även infrysning i isen. Bryggorna kan byggas långa utan skarvar.

De kraftigaste flytbryggorna är i sin helhet stora flytkroppar av frigolitfyllt betong. Därför kallas de helbetongbryggor. Tillverkningen sker i olika mått men gemensamt är att det blir ett helt betongdäck. Ibland lägger man ändå ett trädäck med pollare ovanpå för att få en mer traditionell bryggkänsla. Bryggsektionerna är tunga att hantera och frakta dit dom ska. Men väl på plats är dom den bästa lösningen i utsatta lägen och skapar också bra skydd mot vågor och svall.

Alla typer av flytbryggor kräver förankring i botten och iland. Antalet förankringspunkter är beroende av typ av brygga och hur utsatt läget är. Det vanligaste är betongvikter och kätting men det finns även lättare järnringar som plöjer ner i mjukbotten. Bryggorna kan även fixeras med järnrör eller träpålar om det finns lämplig botten för detta.

En landgång behövs också till en flytbrygga. Denna byggs fast fixerad i ett landfäste oxh ligger vanligen rörlig uppe på bryggdäcket. För de lättaste bryggorna i skyddat läge kan man även göra ett fast montage på bryggan. Landgångar behöver utformas för att klara ändringar i vattenstånd och även att få ut bryggan en bit från land så den inte stöter i botten. Samtidigt får den inte bli för tung så den tynger ner flytbryggan.